Проблема пространственной формы в средневековой архитектуре Латвии и Эстонии

O t t o , R i с I ia r d . L i e b edri e D o r p a t Ke rl ö s t e r V e r h a n d l u n g e n der Gelehr ten Es tni schen Gesel l schaf t . XXI i , Bd. I I . Hef t , Dorpat 1910 (Ot to) . P l a c s t e r e r , A r t u r , D a s R e v a l ePr e r g a m e nRt e n t e n b u c h 1 3 8 2 — 1 5 1 8P. u b l ikat ionen aus dem Revaler Stadtarchiv Nr . 5. Tal l inna pärgamentne ren di seraamat 1382 —1518. Tal l inna l innaarhi ivi väl jaanded Nr . 5, Reval 1930 (Plaes terer) . R с n n i к. H. , Nigul i ste ki r iku restaureer imi sest . «Ohtuleht» 4. IV 1959, nr . 80, lk. ,3 (Rennik) . S c h a r d t , A l o i s J . , D i e K u n s td e s M i t t e l a l t e r s i n D e u t s c h l a n d . B e r l i n1 9 4 1 (Schardt ) . S с h 11 e, F r i e d r i с h, Die Kunst- und Geschichts-Denkm äler des Grossherzog tums Mecklenburg-Schwer in, I—V. Schwer ini . M. 1896 —1902 (Schl ie) . S c h m i t t , O t t o , R e a l l e x i k o n z u r d e u t s c h e n K u n s t g e s c h i c h t e I . I I , S t u t t g a r t 1937, 1943. (Schmi t t ) . S c h r a d e , H u b e r t , Z u r f r ü h e n K u n s t g e s c h i c h t e i n d e n B a l t i s c h Le na n d e n . Os tbal t i sche Frühzei t . Herausgegeben von C. Engel . Bal t i sche Lande. Herausgegeben von A. Brackmann u. Engel , Leipzig 1939 (Schrade) . S c h r ö d e r , H a n s , R i g ai m W a n d e l d e r Z e i t e n , T i l s i t — L e i p z i g — R i g a 1 9 4 1 (Schr öder ) . Sena Riga. Gleznäs , zimejumos un gravüräs . At telu sakopojums . F. Balo ža un R. Snores redakei ja, Riga 1937 (Sena Riga) . S t c e n b e r g , J a n , S t u d i ei r d a n s ko g n o r d t y sTke g e l s t e n s a r k i t e k t u r i 1 3 . Aarhundrede, K^benhavn 1935 (Steenberg) . S t i e h l , O t t o , B a c k s t e i n b a u t e n i n N o r d d e u t s c h l a n d u n d D ä n e m a r k , S t u t t ­ gar t 1923 (St iehl ) . T u u l s c , A r m i n , D i e B u r g e ni n E s t l a n du n d L e t t l a n d , T a r t u1 9 4 2 ( T u u l s e . Burgen) . T u u l s e , A r m i n , O m k o n s t f ö r b i n d e l s e r n a E s t l n d - F i n l a n d u n d e rm e d e l t i d e n . Finskt Museum 1953, Hel s ingfors 1953 (Tuul se, Es t land-Finland) . T u u l s e , A r m i n , F ö r s v a r s k y r k o r n a i E s t l a n dF. o r n v ä n n e n . M e d d e l a n d e n f r a n K. Vi t terhet s Hi s tor ie och Ant ikvi tet s Akademien och Svenska Fornmin nesföreningen. Under redakt ion av. S. Curman. 1945. Argang 40 (Tuul se, Försvarskyrkorna) . T u u l s e , A r m i n , D i e K i r c h ze u K a r j au n d d i e W e h r k i r c h e n S a a r e m a a s . Õ p e ­ tatud Ees t i Sel t s i Aas taraamat 1938, Tar tu 1940 (Tuul se, Kar ja) . T u u l s e , A r m i n , M o n u m e n t o c h k o n s t v e r k , s o m f ö r s t ö r t s i E s t l a n d1 9 4 1 — 1 9 4 4 . Ant ikvar i ska s tudier III . Kungl . Vi t terhet s Hi s tor ie och Ant ikvi tet s Aka demiens Handl ingar , del 65. Stockholm 1948 (Tuul se, Monument ) . T u u l s e . A r m i n , D i em i t t e l a l t e r l i c h e S t e i n s k u l p t u r i n E s t l a n ud n d L e t t l a n d . Suomen Muinasmui s toyhdi s tyksen Aikakauski r ja. Finska Fornminnes f öreningens Tidskr i f t XLIX : 1, Hel s inki — Hel s ingfors 1948 (Tuul se. Steinskulptur) . T u u 1 s e , A r m i n , V i l j a n do ir d u l o sks ai p i t e e l i d . L i t t e r a r u m S o c i e t aEss t h o n i c a 1838—1938. Liber saecular i s . Õpetatud Ees t i Sel t s i Toimetused. Commen tat iones Li t terarum Societat i s Es thonicae XXX, Tar tu 1938 (Tuul se, Ka pi teel id) . U l h r i c h , A . , K u n s t g e s c h i c h t e O s t p r e u s s e n s v o n d e r O r d e n s z e i t b i s z u r G e g e n ­ war t , Königsberg i . Pr . 1932 (Ulbr ich) . U n g e w i t t e r , G . , L e h r b u c h d e r g o t i s c h e n K o n s t r u k t i o n . I I B d . , L e i p z i g 1903 (Ungewi t ter ) . Eine Untersuchung über einen während des Mi t telal ters an der St . Olai Ki rche s tat tgehabten Umbau, sowie einige andere Mi t tei lungen über diese Ki rche. Auszug aus dem Vor t rage des Her rn A. v. Ho wen am22. Januar 1904 in der Sekt ion zur Erhal tung einheimi scher Al ter tümer (Separatdruck aus der «Rev. Zei t .») (Howen) . V a g a , V o l d e m a r , E e s t ik u n s t . K u n s t i daej a l u g uE e s t i sk e s k a j a s t m e i e p ä e ­ vini , Tar tu—Tal l inn [1940] (Vaga) . 124 u n d i h r eK i r c h e n .